Armslängds avstånd för inkubatornära fond

Inkubatorsnära fonder är ett nytt fenomen i Sverige. Det ger investerare chans att komma in i såddfasen men ändå sprida riskerna. “En fond nära bolagen är en god idé, men som investerare måste man ändå hålla armslängds avstånd” säger Timo Lehes förvaltare på Chalmers Innovation.

FINANSIERING Stockholm Innovation and Growth, Sting, var först i Sverige med en inkubatorsfond, alltså en såddkapitalfond kopplad till en inkubator. I fallet med Stings inkubatorsfond gick svenska staten in med 28 miljoner, kravet var att minst lika mycket privat kapital skulle samlas in.

- Det blev en fantastisk uppväxling på pengarna. Inklusive de 28 statliga miljonerna drog fonden in 85 miljoner kronor mellan starten 2005 och stängningen två år senare.

Det säger Pär Hedberg vd och affärscoach på Sting. Han berättar att idén om fonden växte fram ur affärsängelnätverket Sting Business Angels som från starten 2003 har varit mycket aktivt.

- Efter IT-kraschen försvann nästan alla riskkapitalbolag och vi såg behovet av en plattform som var stabil, inlåst och långsiktig. Det var då vi började med att bolla med tanken på om det gick att få statliga pengar som skulle kunna växlas upp med kapital från till exempel affärsänglar, säger Pär Hedberg.

Idén med inkubatorsfonder kommer från Israel som på nittiotalet startade ett tiotal. Upplägget var att staten gick in med hälften förutsatt att minst lika mycket privat kapital tillkom. I Europa har Holland och Finland kommit längre än Sverige med fonder för såddfinansiering kopplade till inkubatorer.

Chalmers Innovation i Göteborg låg ett par år efter Sting. Upplägget liknade fast istället för svenska staten så var det EIF, Europeiska investeringsfonden, som stoppade in kapital. Just då sökte de efter europeiska inkubatorer med bra track record. Förutsättningarna var att EIF skulle stoppa in en krona för varje privat krona som samlades in.

- Det var ett rätt speciellt läge. Jag tror det hade varit väldigt annorlunda ifall vi hade kommit till investerare och sagt att vi skulle samla ihop 200 miljoner men “ni får putta in de första 25 miljonerna”. Nu fick vi fonden i knäet, mer eller mindre.

Det säger Timo Lehes som är investment manager  på Chalmers Innovation Seed Fund och vd för Chalmers Innovation Affiliate Fund. Den senare gav privatpersoner, alumner och andra icke instititutionella placerare en möjlighet att investera i såddfonden som annars hade 5 miljoner kronor som undre gräns. Med 100 000 kronor som lägsta investeringsbelopp lockades till slut 110 personer att ställa upp med totalt 29,4 miljoner kronor eller 17 procent av kapitalet.

- Helt plötsligt hade vi 110 personer att bjuda in till aktiviteter. En del av de här personerna har fortsatt att göra ängelinvesteringar på egen hand. Det här handlar mycket om att bygga engagemang, säger Timo Lehes.

Stings fond hade en halv miljon som undre undre investeringsgräns och Pär Hedberg berättar att den attraherade en blandning av olika industriellt erfarna investerare som serieentreprenörer och  industrifamiljer och i viss utsträckning institutionella investerare. Fonden gör lite längre några nyinvesteringar, nu handlar det istället om följdinvesteringar i de 26 portföljbolagen. Men hur det går är han förtegen om.

- Vi har en otroligt intressant portfölj, men det här är inget vi säljer till investerare genom media.

Timo Lehes i Göteborg berättar att CISF med tiden har fått en lite bredare inriktning än en inkubatorsfond. När fonden startade hade Chalmers Innovation varit igång i sju - åtta år. De första företagen hade startat kring år 2000 och det fanns en del bevis för att de var intressanta ur ett investerarperspektiv. Men efter att fonden varit igång i ett par år skiftade fokus.

- Man kan aldrig tro att affärsutveckling och investeringsverksamhet är samma sak. Det som kan bli ett bra bolag är inte alltid ett bra investeringsobjekt. Inkubatornära fonder är en bra idé, men man måste fortfarande hålla armslängds avstånd.

Artikeln är skriven och publicerad på Globe Forum.

About admin